brittajohanna

jag har gått samma väg så länge. jag vet inte vad som fick mig att stanna i korsningen som ändrade mitt liv.
jag stannade en stund och funderade. sen gjorde jag mitt val. och nu är det försent. det går inte vända.
ingen återvändo. jag tittade aldrig bak. jag körde gasen i botten. vilken ånger. vilken skuld. vad gör man nu ?
ska man köra vidare eller stanna vid sidan av och ta en paus. jag vill vara med. men samtidigt slippa konsekvenserna. är det möjligt. dont thinks so. nu kan jag sitta här. med min bulle i ugnen. haha nehhrå skojade bara. men jag känner mig lite ur spår om man säger så. hörz