We Weren't Born To Fallo

för ett par månader sen så sa jag till mig själv, nej aldrig, det där händer inte mig.
jag är starkare än så, mycket starkare. det är den bilden jag haft av mig själv hela mitt liv,
att jag är starkare än alla andra.
nu sitter jag här, uppriven och förvirrad, inte ett skit stark. jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, tro eller göra.
jag bara vet att allt känns fel. inget känns rätt. jag försöker tänka på att jag klarar mig, att jag är stark, men det går inte på samma sätt som förut. om jag bara kunde vrida tillbaka tiden en stund. göra allt ogjort. jag var dum, men vad ska jag tro då ? jag visste hela tiden men det gick inte motstå. jag kan inte säga att jag ångrar mig, gjort är gjort. men fuck it. jag får fortsätta, som vanligt, hålla huvudet högt, att " vara stark ".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0